Egeninitierad provtagning: hur ska den användas?

Teknikutveckling inom diagnostik har möjliggjort egeninitierad provtagning. Det förenklar provtagandet för användare som även slipper onödiga restider. För vårdgivare innebär det färre patientbesök och att diagnostisk information redan är tillgänglig när patienten kommer. Men vad händer när medborgaren initierar testandet? Överkonsumtion och okontrollerbar kostnadsökning? Hur ska offentligt driven vård förhålla sig till privata aktörer? Vem ska betala kalaset?
Sessionen tar upp tre exempel med egeninitierad provtagning. Klamydia/gonorré-diagnostik där egeninitierad provtagning snart är lika stor som klinikbaserad provtagning.
HPV screening där ansvar för uppföljning av positivt testresultat hamnar hos individen.
Enkel blodprovstagning för serologisk analys för att t.ex få epidemiologiska data och utvärdera vaccinationseffekt av Covid19.

Moderator: Björn Herrmann

Klamydia: Är det bra att många provtar sig?
Björn Herrmann, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Serologisk övervakning av Covid-19 i Västerbotten via distanstestning
Johan Normark, Institutionen för Klinisk Mikrobiologi, Umeå Universitet, Umeå

Humant papillomvirus (HPV): Vad är betydelsen av provsvar utanför screeningprogrammet?
Miriam Elfström, Centrum för Cervixcancerprevention, KUL, KS och Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland

 

Lokal: Eva och Georg Klein


Följ oss: #INFEKTIONMIKRO

logo    logo


© Infektionsveckan / Mikrobiologiskt vårmöte 2022